Grabbarna Bingmans...

Och så efter precis 1 månad så var det äntligen dags att plocka bort gipset i tisdags. Det var inte helt enkelt för Olle att helt plötsligt vara utan gips. Nu var det bara ett klent ben, men helt som tur var! Det tog ett dygn innan Olle ens satte ner foten på golvet. Några stapplande steg, men tog ännu en dag innan han faktiskt började gå. Nu går han, men precis med samma haltande stil som när han var gipsad! Lilla plutt-pojken. Nu får vi stappla på ett par veckor innan musklerna kommer tillbaka känns det som. Blir förundrad vilket rörelsemönster han utvecklat under den här månaden. Nu när han är utan gipset så använder han samma rörelser ändå....samma sätt att ta sig nerför trappor, samma sätt att gå eller ta sig upp på stolar... Fortsättning följer till det bättre hoppas jag!

 

Nu har precis paketinslagningen gjorts klart inför morgondagens födelsedagsbarn! Det längtar vi till. Farfar och Kerstin är på besök och än mer besök kommer under morgondagen!! Jag tror att det pirrade litegranna i 5 åringens mage vid läggning...

 

// Bodil

Söndag och jag ska  krypa ner och lägga mig när som helst, även fast klockan bara är 8. Igår var vi bjudna på trevlig 30 års fest hemma hos Maria. En anledning till att det blir tidig kväll idag... Rolig fest och fantastisk mat. Italiensk buffé som är min absoluta favvo. Grabbarna var hemma i vårt hus och hade sällskap av Daniels kusin med familj. Hade gott toppen vilket alltid är skönt när det är någon som vaktar ens barn. De var inte så svårvaggade ikväll vid nattning.

 

Känner att det  blir nya tag imorgon, tröttheten vinner idag. Nästa vecka är fullspäckad känns det som. Gipsdoktorn med Olle, födelsedagsfirande, Stockholmsjobb, fotbollscup, och främmande. Ja, bäst att gå och sova sig pigg helt enkelt :o)

 

Önskar er en god vecka! / Bodil

Vilken skön och bra helg! Helgerna går i rätt lugnt tempo nu för tiden. Ingen brådska, inga längre utflykter. Jag älskar ju allt vad utflykter heter och brukar nog vara den drivande till dem också, men just nu har jag accepterat att vi är en rätt lugn familj, inget bråttom på mornarna, grabbarna softar i soffan framför TV:n. (kanske lite för länge...) Vi tar det rätt lungt just nu. Olles benbrott var ju väldigt tråkigt att det hände, men allt ont har något gott med sig! Alla brottningsmatcher är slut, inga krokben i smyg från Rasmus sida på sin lillebror, Olle och Rasmus leker riktigt bra just nu. Det är ju Olle som speedar upp lekarna, men nu leks det liksom mer lugnt, mer tillsammans, mindre springa-runt-lekar. Olle börjar lära sig pussla bättre och bättre, ritar en hel del, försöker färglägga. Tillochmed fröknarna på dagis påpekar att han leker mer intresserat och stillsamt. Kul tycker mamma-hjärtat!

 

 

På eftermiddagen var grabbarna bjudna på 6 års kalas. Daniel följde med på kalas och jag fick äran att åka till fiket i bröllopsbyn med vännen Carina min. Bara sitta och prata, gott fika, lugn. Fick även med mig en fin överraskning hem, en födelsedagspresent.. ett fint armband av märket SNÖ. Blev så förvånad men glad, vad är väl 35 år... Tack!

 

 

 

Nu hoppas vi på ännu en bra vecka, dvs frisk vecka! / Bodil

I morse blev jag lycklig när jag tittade på klockan. 8:45. Tjoho vad skönt! Tro nu inte att grabbarna har sovit så länge, de sov helt ok länge för att vara dem, typ till halv 7. Däremot så lät de oss vuxna sova vidare till kvart i nio efter att Daniel gett dem lite flingor och mjölk vid TV bordet. Gött! Efter en hel del bök på nätterna med Olles gipsade ben så har han nu sovit som "vanligt" igen sista veckan, så skönt för Olle och även oss föräldrars skull.

 

Dagen har fortsatt fantastiskt bra. Jag fick en skidtur på förmiddagen i finfina spår och så vackert. Det fyller på i energidepån. När jag kom hem så var Rasmus skidsugen så vi provade på spåret som de har dragit i kvarteret. Vi kom fram till att vi ska åka skidor hem från dagis någon dag i veckan. Olle blev dock arg och ledsen när vi stack iväg. Han vill ju också, men det är inte helt lätt med ett gipsat ben. Han gör det så bra måste jag ändå berömma honom. Han knatar på, går i trappor, klagar nästan aldrig, klarar dagis, klarar av att vara ute obehindrat, accepterar stora sockor, plastpåsar och gummistövel på foten, ja det går bra efter förutsättningarna. Iaf längtar JAG tills vi får ta bort det där gipset. Nu har Olle haft det i 3 veckor, inte så långt kvar nu hoppas vi...

 

På eftermiddagen kom familjen Samuelsson på skridskoåkning, bastu och middag. Vilken fart på skridskorna alla hade på rinken! Duktiga barn! Olle "springer" runt med klubban och är med i matchen även han. Trevlig middag där vi vuxna fick sitta och babbla för oss själva. Vilket bra avslut på en så bra lördag!

 

Älskar helger kort och gott. Nu ska jag knoppa. // Bodil

Har jobbat drygt ett år på mitt jobb nu. Roliga produkter, men ibland känns det som jag har tvål upp i öronen. Helt ok jobb, men inte klockrent. Helt ok kollegor, men inte som förra jobbet. Helt ok, men segt att pendla de 6 mil per dag som jag gör. En sak som dock är helt oslagbart med mitt jobb är utsikten! Varje dag får jag äran att titta på gryningen över sjön och framförallt så här års alla fantastiska solnedgångar över Runn. Tänk de som har lyxen att bo på en sjötomt/havstomt, vad rofyllt det är att just titta på vatten. idag var det fina ljusfenomen på himlen, vet inte vad de kallas men som prickar/vertikala sträck av regnbågsfärger, en syns litegranna på överstabilden. Idag såg min fredagseftermiddag ut så här från skrivbordsstolen.

 

 

 

Det blir faktiskt ljusare för varje dag. Det känns så bra och jag tror att jag redan anade det idag när det äntligen bjöds på soligt väder. Så gött! Helgen har gått i lugnets tecken. Den började riktigt bra då vi i fredags blev vi spontanbjudna på middag hos fam Samulessons. Olle hade tidigare på dagen blivit klippt hos favvo-frisörskan och efter det bar det hem till dem på fortsatt lek. Tycker det är så trevligt med spontanbesök, både hem till oss och till andra. Det blir liksom som det är, spontan-trevligt!

 

Annars har helgen varit TV, hemma, sovit middag för de som vill, fixat upp en klädstång och hylla i tvättstugan, eldat i vår kamin, mysbrallor på, julen bort, pingismatcher och så har vi som vanligt åkt skridskor. Det verkar som det blir en skridskovinter för famlijen Bingman. Passar rätt bra med Olles ben också. Han kan sitta i vagnen eller halta runt på isen med sin klubba medans Rasmus svissar fram. Han har fått sådan fart under skridskorna, men så har han även åkt en hel del i vinter. Nedan följer familjen bingman på skridskor.

 

 

 

 

 

 

 

Måste ju berätta om när jag och Olle var på akuten i Hudiksvall med Olles ben. När det var dags att gipsa benet så var Olle och sjuksköterskan inte riktigt överens. Klockan cirka 10 på kvällen och en trött Olle som inte hade mycket tålamod och kraft kvar. Sjuksköterskan var en jättego tjej som trugade, pratade och lirkade med Olle. Han fick glass och då började han lugna sig och svara på tilltal. Olle hade med sig en nalle som han höll i tätt i famnen. Hon frågade om det var hans nalle, "ja" svarade Olle med len röst. är det din bästa nalle frågade sjuksköterskan. "ja, min allra bästa nalle" svarar Olle sött. (jag är förvånad hur bra samtalet går) Hon frågar vad nallen heter. Olle svarar med betydligt starkare och bestämd röst: "Han heter BAJSKORV". Sjuksköterskan börjar skratta och säger "åhhh, det skulle jag också vilja heta.." ... kan inte låte bli att skratta jag också, så trött pojk, men ändå kan han inte sluta att tänka på dessa bajskorvar. Men gud vad jag längtar tills detta bajs-snack försvinner!! Några dagar senare när vi pratar om sjukhusbesöket så säger Olle: "mamma, kommer du ihåg den där sjuksköterskan som också ville heta bajskorv, hon var snäll"...

 

Igår var vi in till Falun och fick omgipsat med ett betydligt smidigare och lättare gips. 4 veckor kvar att ha gips.. Imorgon ska vi hälsa på på dagis så de får se att Olle klarar sig fin fint där. Hoppas jag... Någon som har bra tips på utesko på gipsat ben får gärna höra av sig! Just nu kör vi med en lurvig varm inomhustoffel...

 

Om man ska se det positiva med en gipsad Olle så har han faktiskt ägnat sig till betydligt mer lugn lek. Sitter och bygger, ritar, pusslar, leker... sånt där som han inte brukar ha tid med! Båda grabbarna har även förstått att brottningsmatcher inte är tillåtet. (vilket annars är rätt omtyckt.) Passande nog kom det även två sena julklappar på posten som verkar ha varit på vift. Från Källvikstomten stod det på paketen. Innehöll pysselböcker! 

En helg, den sista på det här jullovet för barnen, som tur är är det planeringsdag på dagis imorgon så jag har äran att vara hemma en dag till. Då ska vi äntligen till doktorn på undersökning och röntgen och se vad de säger om det hela. Hur länge olle behöver ha gipset. Utvecklingen att röra sig har iaf gått framåt. Från de första stegen i fredags så är det nu nästan lika hög fart på honom som vanligt. Vet inte om det är så bra då gipset har gått sönder på både knät och runt hela foten, men vad gör man?? Han är svår att ha still.

 

 

 Helgen har varit bra, en del uteaktiviteter trots allt. Igår njöt vi av en fin is ute på Runn med tillhörande korv med bröd tillsammans med kompisar. Rasmus är helt såld på sina skridskor, det roligaste just nu tror jag... idag när jag och Rasmus var på väg hem från ett kalas så fick vi höra att kompisar var på kvartersrinken. Vem blev superpigg och sprang hem och hämtade skridskorna? Energin var tillbaks!

 

Sammanfattningsvis så är det bara så himla skönt att vara ledig!! // Bodil

En dag på jullovet när vi var hemma i Garphyttan var det återigen dags för en "bröllopspresent". Den äventyrligaste gästen skulle ta med oss ut på en utflykt. Det priset fick min bror som har farit runt i världen och klättrat upp på en massa berg och mycket annat. Utflykten blev att ge sig upp i fina Kilsbergen på isklättring! Roligt att gå på utflykt tillsammans med brorsan och hans fru!

Brorsan kollar snödjupet på väg ner..

 

En toppenutflykt i Kilsbergen med massor av snö

 

// Bodil

Och så var det slut på 2012. Ett år som har gått fort! Hödjpunkten om jag snabbt tänker tillbaka blir såklart vårt bröllop som alltid kommer att vara minnesvärt! 

Vi firade in det nya året i Stugan i Järvsö tillsammans med familjen Alnö och Dankens brorsa med familj. Gott sällskap och god mat. Den 30:e gjorde vi slalompremiär hela familjen i fina Järvsöbacken. För Rasmus gick det strålande bra där han efter viss tvekan till slut åkte tillsammans med Arvid i barnbacken. De har lekt just hela helgen och kan tänka mig att höjdpunkten för Rasmus och Arvid var att åka på boben bakom Peppes skoter...

 

Och så var det just Olles slalompremiär som också gick toppen, ända tills efter lunchen då han ramlade och fick en vridning och så ont i ett ben. På eftermiddagen bestämde vi oss för att åka till akuten då han inte ville stödja på benet, jag och Olle. Vi fick en riktig Hälsingeutflykt i halkan på ca 16 mil till först Ljusdal för att bara få en bedömning och information om att de inte hade någon röntgen på helger, så det var bara att åka vidare till Hudiksvall där vi fick röntga. Tacka vetja närhet till sjukvård här i Falun/Borlänge!! Oturligt en spiralafraktur på skenbenet så nu har vi en paketerad lill-tok ända upp till ljumsken... En liten Olle som så annars har så mycket gas i kroppen har nu suttit helt still i 2 dagar.. Synd om vår lill-pojk! Jag tror han blev glad nu idag när vi kom hem för humöret återvände litegranna.

 

Tyvärr är det jobb imorgon för min del, men det känns toppen att Daniel är ledig så grabbarna kan fortsätta sitt jullov, om än i lite lugnare tempo!. / Bodil