Grabbarna Bingmans...

Vi alla kan ha förväntningar om att en viss sak ska bli på ett visst sätt. När det sedan visar sig att det inte blir på det viset så kommer besvikelsen. Just förväntan har Rasmus haft idag. Har aldrig tidigare sett en sådan förväntan till något som just senaste veckan. Aldrig lika stor förväntan på något... inte ens julafton, födelsedagar eller något annat roligt i ett barns ögon. Idag var det nämligen dags för Rasmus första innebandyträning. Nedräkning, planering av kläder, in och byta om direkt efter skolan. Det jobbiga för oss föräldrar var att vi har mailat och anmält oss och fått ok, att vi sedan gick in på nätet igår kväll av en ren slump och får se att det saknas tränare så att det var inställt gav mig lätt oro i magen över vilken besvikelse det skulle bli för Rasmus. Konstigt nog stod det andra uppgifter på en annan sida på nätet att det ska bli av som planerat. Tvetydigt... Iaf så åkte Daniel och Rasmus dit idag. Och jag stannade hemma med risk över att ta emot en enormt besviken kille när han kom hem igen. MEN det var en supernöjd kille som kom hem! Träning som planerat och jag tror att det är en pojk som längtar till nästa tisdag.