Grabbarna Bingmans...

Idag har det varit en sådan där dag som har innehållit några händelser som gör att jag förstår att vi har det bra. alla har vi något som gruvar eller bekymmrar oss. Vissa små bekymmer vissa stora (som kanske egentligen även de är små) Imorse lämnade jag barnen samtidigt som ett par andra. När jag gick därifrån kom jag till insikt att alla barn har inte föräldrar som bryr sig till 100%. Det tar jag för givet, men det ska vi inte göra. Kände mig upprörd och funderade långt in på dagen vad viktiga alla vi föräldrar är för våra barn.

 

Snön har kommit tillbaks. Det tycker vi om så att det blir lite mjukare i backar och spår. Nu kanske vi törs till plättis igen! Alla borde vara glada för snö, men tyvärr finns det allt för många i vår ålder som faktiskt har smärta i kroppen som gör att snön inte blir rolig, inte kan njuta av allt roligt som man kan göra i snön. Så synd om dem som har ont. 

 

En annan händelse som hände nu på kvällskvisten var när jag åkte till kupan och hämtade ett bröllopskort som vi har haft på inramning. Det är ju inte helt gratis att rama in kort, men det ville jag ändå kosta på mig. Träffade på 3 st ex kollegor från mitt förra jobb. Två av dem går fortfarande arbetslösa. Mer än 1 år nu. Den ena jobbade jag rätt nära, jag visste alltid att när den här personen jobbade så hände det grejer i maskinen. En riktig arbetsmyra. en person som jag varmt skulle kunna rekomendera till en arbetsgivare. Fel namn och inte så många kontakter sa han själv var problemet. Han frågade mig hur jag trivdes på mitt jobb. Jag trivs bra, svarade jag och log. Kan man svara annat än man trivs bra under ett sådant samtal? Efter en del prat sa jag "lycka till" med jobbsökandet och kände mig lite dum när jag sprang in på kupan och hämtade en dyr inramad bröllopsbild som strålar lycka.

 

Nu ska jag avsluta min popcorn-skål, mysa upp vid Danken en stund innan jag går och knoppar hyffsat tidigt.

 

// Bodil