dagislämning (22:a feb)
Halva veckan gjord. Snart helg igen! Grabbarna är friska och pigga! Olle, ja han är verkligen pigg. Imorse var han ultrapigg när jag lämnade han på dagis. Att lämna är ingen svårighet för oss, snarare går man ensam ifrån dagis med ett skratt på läpparna. Vi lämnar ju på samma avdelning där Rasmus får vara ca 15 minuter innan han går in på Violen och äter frukost. Olle säger "hoho" "hej" så fort han kommer innanför dörren. Försöker ta av några ytterplagg i farten medan Olle säger "hej" till alla, ger sig inte om han inte får ett hej tillbaka. Olle försvinner in med Rasmus till Violen för att klä av Rasmus, tillbaka till vitsippan tar Olle några löpvarv i tamburen, jagar sin egen svans liksom... om han nu skulle ha haft någon. Står dörren mot Violen öppen tar han sig en löptur till mat-Märta och hejar, krockar nästan med städerskan på vägen tillbaka...hejar glatt och sen tillbaka igen... ger någon av fröknarna en stor varm kram... tillslut stora kramen till mamman innan han smiter in på dagis.
Kompisen Max stod och väntade på Olle vid grinden imorse. Han hade "paxat" en bil till Olle som han hade burit runt och sagt att Olle skulle ha. Tänk att Olle börjar bli en social person som konverserar med kompisar på sitt sätt. Var inte länge sedan han hade nog med att ha koll på sina armar och ben...
Vilken trygghet det är att själv känna sig trygg med att barnen har det bra medans vi vuxna sitter på jobben....
Han är ju en glädjespridare vår lilla tok. Blir varm i hjärtat när man alltid möts av en glad liten pojk hemma eller på dagis. I know, 2 års-trotsen står och knackar på dörren halvvägs in, men om man bortser från det så är han ju för goo!
Vår storpojk är ju för go han också. Funderar över dittan och dattan. Idag funderade han på när han skulle bli tjej.. "Nu är jag Rasmus, sedan ska jag bli pappa när jag är lika gammal som pappa, men efter det kanske jag ska bli en tjej..." Han undrar även när vi ska flytta från vårt hus. Nej vi ska inte flytta, men våra grannar ska göra det och det funderas det en heldel på. Vi kommer sakna granntjejen. Rasmus undrar om kompisarna Ida och Melwin på dagis ska flytta, att kompisar faktiskt kan försvinna vare sig man vill eller ej.
Så här fin var Rasmus i lördags när vi var på kalas hos glada Tindra!
// Bodil
Kompisen Max stod och väntade på Olle vid grinden imorse. Han hade "paxat" en bil till Olle som han hade burit runt och sagt att Olle skulle ha. Tänk att Olle börjar bli en social person som konverserar med kompisar på sitt sätt. Var inte länge sedan han hade nog med att ha koll på sina armar och ben...
Vilken trygghet det är att själv känna sig trygg med att barnen har det bra medans vi vuxna sitter på jobben....
Han är ju en glädjespridare vår lilla tok. Blir varm i hjärtat när man alltid möts av en glad liten pojk hemma eller på dagis. I know, 2 års-trotsen står och knackar på dörren halvvägs in, men om man bortser från det så är han ju för goo!
Vår storpojk är ju för go han också. Funderar över dittan och dattan. Idag funderade han på när han skulle bli tjej.. "Nu är jag Rasmus, sedan ska jag bli pappa när jag är lika gammal som pappa, men efter det kanske jag ska bli en tjej..." Han undrar även när vi ska flytta från vårt hus. Nej vi ska inte flytta, men våra grannar ska göra det och det funderas det en heldel på. Vi kommer sakna granntjejen. Rasmus undrar om kompisarna Ida och Melwin på dagis ska flytta, att kompisar faktiskt kan försvinna vare sig man vill eller ej.
Så här fin var Rasmus i lördags när vi var på kalas hos glada Tindra!
// Bodil
Kommentarer
Trackback
