Grabbarna Bingmans...

Körde "mjukstart" på jobbet och jobbade 3 dagar förra veckan. Sedan tog jag det ledigt med mina småpojkar. Precis som vanligt kan tyckas, men med viss mer uppskattning faktiskt. Kommer inte ha så många lediga dagar under hösten tillsammans med mina grabbar så det gäller att uppskatta de man har. Det har jag gjort denna långhelg. Vi lekte en del med Jo och hennes småtjejer som vi har träffat väldigt glest över sommaren. Vi åkte en utflykt till Säterdalen där det var tänkt att vi skulle klappa kossor m.m., men det var stängt redan. Är nog inte menat att jag ska vara i Säterdalen för förra gången vi var där var det också stängt pga översvämmning:o).

  
Den långa rutschkanan underhöll oss.
Olle vågade sig också iväg själv i den. Eller rättare sagt så vågade jag låta honom åka själv för han har just inga gränser. Förnuftigt nog åkte han på magen så när han kom ner så såg han så här glad ut!

Feg är han inte, men han har ju hyffsat kontroll på kroppen nu. Varje dag när vi hämtade på dagis förra veckan så ser fröknarna så där bekymrade när de går igenom överallt Olle slår sig på dagarna. idag har han fått en bula, ja, och ett sår på ryggen också fyller en annan fröken in. Nästa dag är det ett stort plåster på knät och den tredje dagen är det ett litet hack på hakan. Så är hans liv, och vi är nog rätt förstående för det händer typ lika mycket hemma med vår vilding. Nog är det bättre alltid än förra hösten, som sagt så är han ju en STOR pojke nu!

 
Ja vårt lilla energiknippe börjar bli mer "förnuftig" känns det som. I samband med pratet så förklarar han bättre och bättre och med det faktiskt kommer förnuftet. Jag och Daniel kom på oss själva i helgen att vi faktiskt hade rätt "lugna" middagar där vi alla satt och åt tillsammans med en lugn Olle som kan sitta och prata och förklara. Härligt! Hoppas det håller i sig.

/ Bodil